Författat av beh-aga
Att dippa är något som de flesta BDSM-utövare råkar utför någon gång under sin utlevnad. Intensiteten fysiskt och psykiskt blir så stark i utlevnaden att man får en mental överladdning. En krasch är en liten kris, kan man säga och den kan leda till utveckling i bästa fall. Vid en dipp känner man sig mycket känslosam, har lätt till gråt, kan känna sig osäker på sig själv och sin utlevnad och ha mycket tankar, ibland kanske lite ologiska sådana.
Dipper förebyggs helt klart genom kommunikation. Ju mer som är uttalat och överenskommet, desto mindre är risken att dippa. Trygghet och tillit är också viktiga faktorer i sammanhanget. De två sistnämnda byggs till stor del upp av kommunikationen.
Känner du dig lockad till utlevnad, men osäker och otrygg i sammanhanget kanske det är bättre att avstå? Behöver du få svar på frågor, försäkra dig om saker, så prata och fråga innan en session. Skydda dig själv och din partner genom att undanröja så många hinder och frågetecken som möjligt.
En dipp kan även inträffa p.g.a. yttre omständigheter som ingen kan påverka. Kanske blir ni avbrutna abrupt, kanske inträffar något oväntat som stör utlevnaden. Sedan länge begravda känslor och minnen kan dyka upp och ändra din sinnesstämning.
Om och när dippen ändå inträffar är det oerhört viktigt att du har förståelse för dig själv och tillåter dig att känna just det du känner. Du är inte dålig för att du mår dåligt efter en session vare sig som dominant eller undergiven.
Det ultimata är om du då har din partner nära så att ni kan prata om det hela. Fysisk närhet är också mycket viktigt här, liksom att ge och få förståelse och tröst. En viktig fråga att ställa, när känslorna lagt sig något är: ”vad kan vi lära oss av detta?”
Tyvärr kan situationen ibland vara sådan att partnern inte är nåbar. Det kanske bara var en tillfällig bekantskap på en fest (att ha avancerad utlevnad med en sådan är inte att rekommendera, men här hjälper det inte att vara efterklok). Då är det viktigt med införstådda vänner som du kan vända dig till. Det ska vara vänner som är insatta i problematiken, som förstår vad du går igenom, som kan lyssna, trösta och lyfta dig igen. Att skriva ned vad du upplever och vilka känslor du har kan också vara till hjälp.
Det kan hända att man säger saker som verkar ologiska eller direkt fel. Som partner är det din uppgift att krama och lyssna. När väl sinnet lagt sig kan man fokusera mer direkt på problemet, men var försiktig, prata och tänk positiv förstärkning.