Intervju med en polisman tillika bdsmutövare

I en svensk småstad sitter jag med en kopp kaffe i hand och vi småpratar om diverse. Det slår mig att detta verkligen är en trygg och lugn person men oj så han kan växla när det behövs. En nog så bra kombination både som sexuellt dominant och polis.

Det är nog ca 20 år sedan jag upptäckte att det var något man saknade i livet och i det förhållande jag hade vid den tiden. Jag kände att jag mådde bra och tände på att vara dominant och dessutom kände jag att jag hade en sadistisk sida.

Det tog lite drygt tio år att få uppleva detta i verkligheten beroende på att den partnern jag hade var inte inne på detta på något sätt.

Nej, skam har jag aldrig känt däremot vill jag inte vara helt öppen med det framförallt på grund av barnen.

Var lyhörd för din partner och framför allt var noga med att kommunicera allt med varandra.

Jag är Dominant och sadist. Det som är viktigt för mig är min partner har förtroende för mig och att jag kan lita på att denne använder stoppord om något är fel.

Ja, det var sent en fredagskväll som jag och min kollega fick ett larm om ett lägenhetsbråk där en kvinna skulle bli misshandlad. Det var grannar som ringt och larmat om detta, enligt dom så skrek kvinnan högt.

När jag och kollegan kom fram så kunde vi i trappuppgången höra en kvinna som skrek väldigt högt och man hörde hur hon blev slagen. Vi ringde på men inget hände utan skriken från kvinnan fortsatte så beslöt oss för att ta oss in i lägenheten. När vi väl kommit in efter att ha brutit upp dörren så gick vi till rummet där skriken kom ifrån. När vi tittade in där så låg en fastbunden och naken kvinna på mage i sängen. Mannen stod med ryggen mot oss med en piska i handen som han slog på kvinnan med. Ingen av dom reagerade på att dom fått besök av polisen.

Kollegan var på väg att rusa fram för att få stopp på mannen men jag lyckades hejda kollegan. I stället så bankade jag på sovrumsdörren och då vaknade mannen upp.

Kollegan var ganska upprörd för det han såg var en kvinna som höll på att bli misshandlad medan jag insåg vad dom höll på med. Mannen som verkade ganska chockad, blev alldeles förtvivlad och började förklara vad som hände.
Vi gjorde som vi brukar vid lägenhetsbråk, vi delar på parterna för att prata med dom i enrum. Kollegan fick prata med mannen och jag tog mig an kvinnan. Skamset berättade hon vad de höll på med och att det inte var fråga om något bråk. Jag förklarade att de får nog tänka sig för och inte vara så högljudda när de leker med tanke på att grannarna blev störda. Därefter lämnade vi platsen.

Kollegan kunde inte glömma denna händelse och pratade länge om hur sjuka han tyckte att dessa människor var. Jag försökte tala om för honom att det inte var alldeles ovanligt att folk lekte på detta sätt men jag tror inte att det gick in hos honom.

Jag tycker att det viktigaste är att man har ett öppet sinne och inte fördömer någon innan man verkligen tar reda på vad det är som händer och varför människor agerar som dom gör. Dessutom tycker jag att det är viktigt att vara tolerant och inte döma någon för deras läggning eller annat.

En del av mina kollegor känner till min läggning, är det någon som frågar så svarar jag ärligt men det är inget jag skyltar med.

Nej inte vad jag har hört talas om, det har varit lite information angående HBTQfrågor en gång under mina 35 år som polis.

Ja, det har hänt vid några tillfällen men där har de avbrutit när polisen ringt på dörren. Däremot har det ju hänt vid några tillfällen att de inte hittat nycklarna till handbojorna som de använt.

Brukar inte lägga så mycket vikt vid vad som står i massmedia eftersom jag vet hur de vinklar saker och ting. Man skall inte döma efter att bara en sida hörts. Massmedia förstorar ju dessutom upp saker för det mesta.

Återigen är kommunikation oerhört viktigt. Man måste dessutom både förstå och acceptera att allt går upp och ner och man får inte se det som ett problem om det är så att man kommer in i en period där det inte fungerar. Det viktiga är då att man pratar med varandra och tillsammans kommer på hur man kan komma igång igen. Det kanske är så att man måste testa lite nya saker och bli lite mer spontan.

Tror även att det är viktigt att när man hamnar i en svacka att man försöker att komma iväg på något event där det utövas BDSM eller att man träffar andra utövare och pratar med dom för att komma ur svackan.

Jag träffade min partner via Darkside. Vi började prata där och efter bara ett par dagar så gick vi ut och åt en bit mat och pratade om vad vi gillade och inte gillade. Efter några dagar så testade vi på lite hemma vid några tillfällen men vi började ganska snart att besöka bdsmfester. Vi har därefter besökt tillställningar lite runt om i landet. Vi har varit på läger ett antal gånger.

När vi har utövat BDSM hemma så har det varit förenat med en del planering eftersom det har funnits barn med i bilden men vi har fått ta tillvara de tillfällen som har getts.